 |
Horns kungsgård ligger vid Hornsjön, som är Ölands största insjö. Horns område sträcker sig från Hornsjön och västerut till Kalmarsund. Horn betyder udde och Hornsudden ser ut som ett horn som sticker ut i havet. Man tror att gården fått sitt namn efter Olaus Sigismundsson Horn, dess första kända ägare, som mycket väl kan ha tilldelats det namnet efter udden.
|
|
Huvudbyggnaden.
|
Vid sekelskiftet, 1900, bestod gården av en huvudgård som förestods av en arrendator och 18 torp, som brukades av torpare som betalade för sig genom dagsverken. Arbetet och dess utformning var som på de övriga kungsgårdarna.
| Under 1900-talet avstyckades torpen till självständiga gårdar. I nuläget har huvudgården en yta på 490 ha, varav 85 ha är vatten. Åkerarealen är 70 ha. Delar av Hornsjön som ingår i kungsgårdens arealer, kallades ursprungligen för Hornviken och i folkmun för "Vika". Ca. 700 e.Kr. snördes sjön av från Kalmarsund, p.g.a. landhöjningen, och Öland hade fått en stor insjö. |  |
|
Ladugården på Horns
kungsgård.
|
Horn var fram till 1551 en bondby med 6 hemman. Kungsgården uppkom genom att man avhyste bönderna från sina gårdar; t.ex. avrättades en bonde vid namn Tore Pedersson genom stegling, d.v.s att den halshuggnes kropp efter styckning spikades upp på en stolpe. Gården skövlades och all egendom skickades iväg till Borgholms kungsgård, förutom hans silver som sändes till kungens skattkammare i Stockholm. När alla bönderna var tagna från sina bostäder tillsattes en fogde och byggnationen på Nackholm kunde påbörjas.
Horns kungsgård tillhörde Gustav Vasas stora jordinnehav som han naturligtvis reste till ibland, dels för att kontrollera, men också för att ta del av gårdens förnödenheter. Så gjorde även hans söner Erik XIV och Johan III. Gustav Vasa älskade bl.a. honung, därför fanns det bin på alla kungsgårdar. Det betalades t.o.m. skatt på hans tid i form av honung och vax. Det är osäkert om gårdens byggnader på 1500-talet låg, där dagens bebyggelse ligger. Från slutet av 1600-talet vet man däremot att byggnationerna ligger på dagens plats. Boningshuset som finns nu byggdes 1799 och har sedan dess restaurerats ett flertal gånger. Husen var byggda i trä förutom ett fårhus som var byggt i sten. Många byggnader på Horn och i byarna runt sjön hade tak täckta av vass från Hornsjön. Varje år avverkades takvass som bands i kärvar.
1941 utbröt en brand på kungsgården som ödelade en stor del av husen. De byggdes dock upp igen året därpå på samma plats. Horns kungsgård var i kunglig ägo fram till 1937. 1971 blev gården på nytt statlig, genom Naturvårdsverket, då naturreservatet bildades. Syftet med naturreservatet var att återställa och bevara ett odlingslandskap ur botanisk, zoologisk och landskapssynpunkt. Man har röjt i hagar, infört skonsamt bete, slåtterängar har kommit tillbaka, strövstigar och rastplatser har öppnats för allmänheten.
Från januari 1999 är det Stefan Thorsell som arrenderar gården som är ca. 240 ha stor. Där finns 80 nötdjur, 20 köttdjur och 110 får. Under sommaren härbärgerar man dessutom ett 20-tal hästar.
